Alpkossor i Garmisch Partenkirchen

Så ledsamt det var att säga adjö till Italien för denna gång. Två veckor går alldeles för fort. Nu väntade tre dagar ute på vägarna. Första anhalten var Garmisch Partenkirchen i södra Tyskland, inte långt från Österrikiska Innsbruck. Jag har alltid förknippat Garmisch Partenkirchen med nyårsdagen och backhoppning, men från och med i år kommer jag att minnas denna sydtyska idyll på ett helt annat sätt! När vi körde mot vårt hotell mötte oss denna syn....först en herre iklädd tyrolerhatt på cykel med flagga i hand.

Och efter honom kom ledarkon...

Och sedan alla hennes systrar! Oj, vad det kling-klongade om klockorna som korna hade om halsen - ett riktigt äkta alpljud!

Efter 60 mil och åtskilliga köer på Autostradan var ingen på direkt strålande humör, men efter detta möte log vi stort allihop! Denna natt skulle vi bo på hotell Sonnenbichl, strax invid Tysklands högsta alptopp; Zugspitze.

Alpluften var hög och klar och vyerna fantastiska.

Jag hoppas på att få komma tillbaka och spendera lite mer tid här någon gång i framtiden!
Linnea

Kossa mumu :)

Lotta

Så muuusiga kossor det var!!!

Kram Mamma

Anna

Har också alltid förknippat GP med trötthet och backhoppning ;-) men det ser ju verkligen mysigt ut och vilken härlig syn med alpkossorna! Jag hör precis hur det låter med klockorna, har en sån klocka som jag tagit med från Värmland och den kan man "ringa in" familjen ex. när middagen är serverad ;-) Härligt och friskt det ser ut och mysigt hotell! Kramar Anna

Lotta

De senaste åren har vi bara kört igenom Alperna och knappt stannat. Jag önskar verkligen göra ett längre stopp här och njuta av denna härliga natur. Och ja, visst är koskälleljudet härligt!!

Kramar Lotta